Antiquariat Bernard Richter, Baden-Baden, Germany







9./10. Oktober 1744 | 12./13. Oktober1744 | 13./14. Oktober1744

Mir schien, einer wurde geschlagen und gestäupt, doch predigte er daraufhin mit noch größerem Eifer als zuvor und hielt an seiner Sache fest. Bedeutet: wenn man vom Herrn gezüchtigt wurde, hat man nachher größeren Eifer, auf dem Wege fortzuschreiten, den der Geist einen führt. Also nimmt Eifer durch Zucht und Strafe zu. Ich war am Tage in Gedankenversenkung gewesen, hatte darüber Befriedigung gefühlt, gab meinen Gedanken freien Lauf, dachte, ob wohl Strafe es ändern würde. Daraufhin war dies die Antwort.

Dann erkannte ich, daß der Herr selbst mich belehren wollte, denn ich merke, daß ich in einem Zustand bin, wo ich nichts mehr weiß. Christus muß alles in uns sein oder Gott durch Christus, sodaß wir selber nicht das Geringste dazu tun, geschweige denn, daß wir uns das Ziel setzen. Darum ist es am besten, sich auf Gnade oder Ungnade zu ergeben. Der vollkommenste Zustand wäre es, wenn man ganz willenlos sein könnte. Ich sah als in einer Vision, wie mir schöne Brote auf einem Teller angeboten wurden. Das hatte die Bedeutung, daß Gott mich selbst belehren will, weil ich jetzt erst dahin gelangt bin, daß ich nichts weiß, so daß alle früheren Ansichten [praeconcepta iudicia] mir genommen sind. Dieses ist der Anfang der Belehrung. Denn man muß wie ein Kind sein und dann in der Erkenntnis erzogen werden, wie es jetzt mit mir geschieht.

d 12 X 13

Syntes som en blef slagen och hudflengd, och sedan så ofwantil som nedan före predikade at större ofwer och dref samma: Betyder et enär man blir tuchtad af wår Herre får man sedan större ifwer och, anda at fortfara i det som anden förer en til, så at tuchtan och straffet giör ökning dervti, ja war i tanckar förvt om dagen, at jag war så förnöjd, som gaf mina tanckar något fritt lopp, torde straffet ändra det, hwarpå detta kom til swars.

Sedan tychte jag säja til mig, at Herren sielf wille vnderretta mig; ty som jag fant, är jag i dett stånd at jag wet dervtinnan intet, än at Christus bör wara alt i alla, eller Gud igenom Christum, så at wi intet sielfwa kun[na] det ringaste dertil giöra, mindre strefwa, ty är best at fifwa sig på nad och onåd, och widare kunde man dervti wara hel passive wore fullkomligast jag såg ock i vision, huri skiöna bröden på en talrik praesenterades mig, som war förbod, at Herren sielf wille vnderretta mig, enär jag nu kommit först i det stånd, at jag intet wet, och alle praeconcepta iudicia [förutfattade domar] äro mig betagne, som är början til al lära, neml: at först blifwa ett barn, och så ammas op vti kunskapen, som mig nu sker.





Über Emanuel Swedenborgs Traumtagebuch